Grav skinkångest.

Inte över min egen lätt svällande bakdel som man kanske kan tro (jag har skolkat från spinningpassen den här veckan), utan motsvarande kroppsdel som tidigare suttit på en (förhoppningsvis) glad och knorrförsedd gris!

Allt annat (nåväl, nästan allt) till julbordet är inhandlat och klart, har passat på när jag ändå varit och handlat senaste veckan. Kylen formligen dignar av ostar, korvar & sillar för tillfället!

Men den där rackarns skinkan! Inte nog med att den helst ska vara ekologisk & kravmärkt, gärna svensk och uppfödd på raps (? tydligen det senaste inom skinkbusinessen!), den ska vara lagom stor, saftig, ha fin form och inte för mycket fett. Och helst vara färdigkokt och utan svål också.. Och viktigast av allt, passa på mitt fina blå skinkfat!