På tal om retrojul och nostalgi som jag kom in på i mitt förra inlägg så påminde det mig om en annan sak. Läskiga jultomtar i terakotta/keramik! Jag hade en hel drös såna här när jag var liten som åkte upp varje jul (troligtvis som jag fått i all välmening från äldre släktingar) men hu så rädd jag var för dem! Om virvatellerna (gillar namnet!) var rogivande så var de här tomtarna raka motsatsen. Varje kväll puttade jag in dem längst bak mot väggen i hyllan de stod i för att jag inte skulle se dem från sängen. Eller de se mig… Var de har tagit vägen nu vet jag faktiskt inte. Mest troligt är väl att de står kvar i en låda någonstans på mina föräldrars vind och jag ska villigt erkänna att nä, jag saknar dem inte alls!

(Alla bilder är lånade från Bukowskis respektive Auctionnet, klicka på bilderna för att komma till respektive sida!)

Är det bara jag som har taskiga minnen av bistra stirrande (ok, just de exempel jag hittade nu ser kanske inte så bistra ut, men de jag minns från min barndom såg nästan arga ut!) porslinstomtar? Och vad är grejen med att så många röker pipa (påminner mig lite om hötorgskonst)? Eller ligger ner i lätt utmanande poser som han i gröna byxor på mittenbilden..?

Njae, inte ens det ekonomiska värde de verkar inbringa (om man kikar på slutpriserna på auktionssajterna) kan få mig att omvärdera de här tomtarna. De är och förblir läskiga för mig och får nog stanna kvar i den där lådan på vinden…