Förra helgen gjorde vi en spontanutflykt till Julmarknaden på Fredriksdal, lite sådär på vinst och förlust. Vi hade inget annat att hitta på och var sugna på lite julmys…
Och det gråstrista vädret till trots får jag erkänna att här sjöd det av julstämning! Julmusik vart man än gick (folkmusik utomhus, liveband som sjöng julklassiker inomhus och bjällerklang från hästarna som drog vagnen), tom julbocken dansade runt granen!
Inomhus fanns det självklart både matstånd och hantverk till salu, och jag måste säga att jag blev imponerad av kvaliteten! Inget krimskrams så långt ögat nådde, bara äkta vara och genuint hantverk i form av bl a karamellkokeri, marsipanverkstad, hantverksbageri, garntomtar, småskalig charkproduktion och fårskinn!
För barnen fanns det rolika juliga aktiviteter som julklappsjakt, marsipanpyssel eller att göra egna nejlikeapelsiner, allt till självkostnadspris!
Och vart man än gick var det som att kliva in i sången om sockerbagaren; ”i hans fönster hänger julgranssaker och hästar, grisar och pepparkakor” med just pepparkakor, lussekatter och kristyränglar som dekoration!
Men höjdpunkten om du frågar mig var ändå att få klappa den här ljuvliga vitlockiga julbocken, som hämtad ur någon av Jenny Nyströms julillustrationer!





Fabriken ligger inne på gården i vad som utanpå tycks vara ett vanligt bostadshus, men skenet bedrar… Här inne tillverkas magiskt goda karameller för hand enligt gamla traditioner! Här är det bara smält socker, äkta smaksättare och riktigt hantverk…

Barnen fick göra sin egen klubba av karamellsmeten och min lille tomtenisse var väldigt nöjd!
Vi fick även provsmaka de omtalade Julerocks; klassiska karameller med julmotiv och -smak! Jag fattar bara inte hur de får till de där figurerna och texten inuti… Är hur som helst grymt imponerad!
Självklart köpte vi med oss en påse (eller ett par 😉 ) hem…
Men Nötknäpparna stod som vanligt på plats utanför huvudentrén och portalen var dekorerad med belysning och snöklätt granris så det räckte att gå in genom den för för att julkänslan skulle infinna sig!

Fusksnö och belysning i all växtlighet och stora hav av blå hyacinter välkomnade oss och alla andra glada & förväntansfulla besökare!
Självklart var den klassiska karusellen på plats innan för entrén!
Påfåglarna patrullerade området…
…fast storken i skorstenen var av det mindre levande slaget!
De små bodarna var som vanligt klädda i vinterskrud, tjockt med granris, julkulor & ”snö” på taken och med ett mysigt välkomnande sken! Önskar jag kunde dela med mig av doften också; glögg, brända mandlar & nylagade æbleskiver…

Självklart var flera av attraktionerna igång, många av dem juldekorerade!
Och granarna sen! Helt magiska, dignande av kulor & ljus! ❤
Tyvärr missade vi tändningen av den stora granen i år (den tändes förra helgen när de öppnade för säsongen), men det betyder ju inte att den inte gick att njuta av!
Helt underbar var den där den stod i ett eget litet uppbyggt landskap med smågranar, paket och små julklappståg som tuffade fram mellan träden…
Och för oss som stod och beundrade härligheten fanns det gott om fat med glödande kol att värma händerna över…
Kan man bli annat än glad av snögubbarna i vinterlandskapet runt Nissetoget?
Fontänen framför Nimb var dekorerad med hjärtan i år! ❤
Och de gamla fina slädarna, fyllda till brädden med gigantiska julklappar!
Ännu fler underbara julgranar!
Den magiska musikkarusellen i två våningar!
Ljusprydda myllrande gångstråk..
…och slutligen, en kopp värmande varm choklad innan vi med ett leende på läpparna och lite lätt vimmelkantiga av allt karusellåkande lämnade Jul på Tivoli för den här gången..

Men det är uppenbarligen inte bara jag i familjen som smyglängtar efter att få börja använda sina julkläder. I morse hade dottern plockat fram julstrumporna på eget bevåg! ❤
Och när jag sorterade tvätten härom veckan låg makens julkalsonger plötsligt bland det nytvättade… 🙂
Jag tror bestämt att min jullängtan smittat av sig på övriga familjen. Den enda som ännu inte burit något juligt den här säsongen är minstingen som ännu inte fått bestämma själv vad han ska ha på sig… 😉






(Den sitter numera på min lilla 










Belysta granar & granrisgirlanger vart man än såg, och inifrån husen ett välkomnande varmt sken…













