I mitt eviga slösurfande efter julig inspiration halkade jag idag in på den här bloggen, but Honestly… ‘em och snubblade över hennes superfina idé till dukning (juldukning i mitt fall).
Ni vet, alla de där fina virkade vita dukarna/underläggen/vaddetnuär som man ärvt efter nån gammal släkning, (alternativt virkat själv såklart), äntligen har jag hittat ett användningsområde för dem som jag gillar!
Man syr/virkar helt enkelt ihop dem lite huller om buller till en enda lång löpare!
Jag stormgillar den här idén, mitt enda problem är att jag är en av de där som aldrig fick ärva några såna här, men det lär väl en eller två loppisrundor kunna råda bot på! 🙂







Igår råkade en Risifrutti koladröm göra clementinerna sällskap med hem när vi var och handlade. Jag vet att jag inte var eld och lågor över årets smak, men är ju inte sämre än att man kan ändra sig tänkte jag när vi skulle provsmaka, dottern och jag. Och förpackningen var ju faktiskt himla söt… ❤
