Ännu ett inlägg om världens smidigaste fudge!

Den här gången i en riktigt lyxig variant.. SavedPicture-20151217151136.jpg

Eller vad sägs om vit chokladfudge med torkade tranbär och pumpakärnor..?SavedPicture-20151217151131.jpg

Receptet finns i mitt senaste gästinlägg på Grannliv och jag lovar att det är värt att spana in! Fudgen tar på sin höjd en kvart att göra, är gudomligt god med den söta chokladen, de lite  syrliga tranbären och de knapriga pumpakärnorna och dessutom riktigt snygg på julaftons gottebord! Eller varför inte slå in den fint och ge bort till nån du tycker om..? 😉

Härligt röd svartvinbärssill-check!

Sådär, då var årets svartvinbärssill fixad! Detta är helt klart min favoritsill på julbordet, så härligt mild och sötsyrlig i smaken, dessutom en riktigt fin röd färgklick på tallriken! Enkel att göra är den också.. 😉

Till en liten burk (ca 0.5 l) behöver du följande..

  • ca 200 g avrunna filéer inläggningssill (1 burk)
  • 1.5 dl vatten
  • 0.75 dl strösocker
  • 0.75 dl ättikssprit (12%)
  • 2 små lagerblad
  • 3 korn kryddpeppar
  • 0.5 dl koncentrerad svartvinbärssaft
  • 0.5 rödlök i tunna skivor
  • 0.5 dl vinbär (svarta eller röda)

Koka upp en lag av vatten, socker, ättikssprit, kryddpeppar och lagerblad tills sockret löst sig, ställ sen lagen åt sidan för att svalna. Skär de avrunna sillfiléerna i lagom bitar (1-2 cm) och lägg i en väl rengjord burk varvat med lök och vinbär. När lagen svalnat så blanda i den koncentrerade svartvinbärssaften innan du häller den nu starkt rödrosa lagen över sillblandningen i burken. Förvara sillen i kylskåp och låt den gärna stå i ca 2 dygn innan den ska ätas!

Daimknäck!

I år gjorde jag det enkelt för mig med knäcken, jag hällde helt enkelt bara ut smeten på en plåt klädd med bakplåtspapper när den var färdigkokt istället för att pytsa upp den i små formar…

Sen tog jag pizzaskäraren till hjälp och skar den i långsmala bitar innan den hade stelnat helt.


Lite smält mjölkchoklad på det och voilà; en plåt full med ljuvlig Daimknäck!


Mums vad gott, hoppas nu bara att jag lyckas spara några bitar till julaftons gottebord! 😉

Dagens mesta misslyckande!

Fick för mig att koka knäck i mikron tidigare idag, något jag gjort förut med väldigt lyckat resultat! Dock inte i vår nuvarande mikro… Smöret hann knappt smälta innan knäcksmeten var bränd och mikron rökfylld. Tillbringaren som jag gjort knäcken i åkte ut ur både ugn och hus på nolltid kan jag tala om!

Sen fick jag snabbt klättra upp på köksbänken för att lossa brandvarnaren som sitter ovanpå köksskåpen tre meter upp i luften innan jag kunde öppna tvärdrag för att vädra ur köket!

Men nu är både faran och röken avvärjd och här har vi boven i dramat… Misstänker att det är lite för bra kräm i den här modellen på mikrovågsugn!
Note to self: koka knäcken på spisen i fortsättningen! 🙂

Recept på gudomligt god bananchoklad-fudge!

Häromdagen snubblade jag över ett recept på bananchoklad fudge på Jennys matblogg som jag tyckte lät smaskens och igår hade jag äntligen möjlighet att provlaga det! Receptet hittar du här.Chokladfudgen var först ut och lite nervös var jag allt! Det var länge sen jag gjorde en ”riktig” fudge där man kokar ihop grädde, socker och sirap, men takterna sitter tydligen i för det gick som smort; Fudgesmeten bubblade på fint tills den nådde 120 grader och kulprovet gick som på räls!

Sen var det dags att röra ner smör, glykos och mörk choklad!
Det blev en fin och blank chokladsmet som höll ihop bra och var lätt att hälla över i formen som jag hade förberett genom att klä med bakplåtspapper.

Sen åkte formen ut på altanen för att svalna och jag satte igång med bananfudgen! Ner i kastrullen med smör, socker, grädde och 11 skumbananer klippta i småbitar. Jag lät det koka upp tills skumbananerna smält och sen fick det småputtra i fem minuter..

När fem minuter gått så hällde jag i hackad vit choklad och rörde runt tills den också smält!

Sen var det bara att hälla i bananfudgesmeten i formen ovanpå chokladfudgen och tillbaks ut på altanen för att stelna!

Ett par timmar senare plockade jag in hela härligheten och skar upp den i lagom munsbitar. Både choklad- och bananfudgen fick perfekt konsistens, fast men mjuk utan att vara sockrig, och det viktigaste av allt, både banan- och chokladfudgen var precis lika i konsistensen! Jag var lite orolig innan jag gjorde den att de kanske skulle bli olika hårda men så var inte alls fallet!
OM jag nu tvunget ska anmärka på någonting så var det att de olika fudgesorterna kanske inte satt ihop så bra som jag hade önskat, men det kan bero på många olika saker. Att chokladfudgen kanske hade stelnat lite för mycket när jag hällde på bananfudgen, eller möjligtvis att jag inte fick rört ut smöret i chokladfudgen ordentligt så att det blev som en fet hinna mellan fudgesorterna..  Nåja. Majoriteten av bitarna hängde ihop fint om man bara skar dem försiktigt med en vass kniv!Gudomligt god var den hur som helst!! Det blev ett rejält lass med fudge, men jag är ändå lite orolig att den inte ska räcka ända tills julafton… 😉

Hemligheterna bakom mina sockerspröda struvor!

Häromdagen skrev jag ju om mitt klenätbak och idag tänkte jag avslöja hur jag gör mina struvor!Jag brukar passa på att göra struvorna i samband med att jag ändå håller på med klenäterna eftersom man redan har varm olja på spisen. Mina struvjärn har jag fyndat på diverse loppisar (det är en sån sak som jag brukar ha ögonen öppna efter så fort jag kliver in på en loppis). Alla är de fina på sitt sätt, men favoriten är ändå ”blomman” längst ner till höger på bilden, den ger jämna och fina struvor som släpper järnet lätt. Och så är den störst och ger följaktligen störst struvor! 😉Det här receptet räcker till ca 40-45 struvor, lite beroende på hur stort struvjärn man har.

  • 2 ägg
  • 1½ dl vatten
  • 2msk grädde
  • 90 g (ca 1½ dl) vetemjöl

Rör ihop alla ingredienser till en ganska rinnig smet. Därefter får smeten stå i kylen nån timme, dels så att mjölet sväller lite, men även för att bli riktigt kall. Sen är det dags för själva friteringen! Upplägget är detsamma som för klenäterna, 180 grader varm olja, ha lock nära till hands och gärna en termometer i oljan för att kunna hålla koll på tempen! Låt sen struvjärnet vila i den heta oljan nån minut så att det värms upp ordentligt och får en hinna av olja på sig.Action time! Ta upp struvjärnet ur oljan och doppa i smeten och låt det fräsa till. Var noga med att inte doppa för djupt i smeten! Kommer det smet på ovansidan av järnet så går det inte att lossa struvan från järnet på ett snyggt sätt när den är friterad och klar..Lyft sen tillbaks det smetklädda järnet ner i oljan, var noga med att sänka ner hela järnet under ytan så att hela struvan blir friterad. Låt det bubbla loss ett litet tag och håll sen koll på struvans färg, när den börjar bli gyllenbrun är det dags att plocka upp den!Återigen är det läge att ha ett fat med hushållspapper på i närheten så att överflödig olja kan rinna av.Oftast lossar struvorna lätt av sig själva när de är färdigfriterade (ibland tom redan innan man fått upp dem ur oljan!), men de första i en omgång kan vara lite trixiga att få av järnet. Peta försiktigt med en gaffel om den inte vill lossna från och ge inte upp om det blir några ”skräpstruvor” i början som går sönder! (Kolla noga i högerkanten på bilden nedan, där ligger resterna av mina två första skräpstruvor den här omgången.)När struvan har lossnat från järnet och överflödig olja sugits upp av hushållspappret så är det dags att doppa dem i socker! Till skillnad från mina klenäter så anser jag att struvorna måste doppas i socker (det är ju ingen socker i smeten). Ha en skål med strösocker intill din ”arbetsstation” och doppa ner struvorna medans de fortfarande är varma så att sockret fäster.Efter ett tag får man in snitsen och armarna börjar röra sig på automatik mellan oljan, smeten och sockerfatet och rätt som det är har man byggt sig ett mindre berg av sockerspröda struvor!Om det skulle gå åt skogen med mer än de första struvorna så kolla temperaturen på oljan så den säkert är 180 grader, rör sen runt några varv i smeten så att den blir jämn/homogen. Testa att byta struvjärn om du har fler att välja på, alla mina järn beter sig lite olika beroende på material, godstjocklek och släppvinklar (oj, nu kom visst ingenjören i mig fram!). Och har nån struva bränt fast i järnet så var noga med att få bort alla rester av den innan du försöker med nästa struva…

Så, det var nog allt jag kunde komma på i tipsväg, lycka till med struvbaket!

Klenäter, klenätter, klenor eller klejnor? Recept + guide!

I helgen blev det mycket bakat, bl a klenäter! Jag älskar klenäter, men det ska vara mycket rivet citronskal och kardemumma i dem och så får de inte vara för stora.. En munsbit är precis lagom eftersom det är en ganska mäktig kaka. Vissa vill ha sina klenäter doppade i socker, men jag föredrar mina osockrade…
Det finns säkert hundratals olika recept och beskrivningar på hur man bakar dem, men så här gör jag mina:

  • 3 äggulor
  • 3 msk strösocker
  • 0.25 krm salt
  • 1.5 msk smält smör
  • 0.5 krm ättikssprit
  • 2 tsk vatten
  • 135g (ca 2.25 dl) vetemjöl
  • finrivet skal av en liten citron (ekologisk)
  • 1 krm malen kardemumma
  • Neutral olja att fritera i (vissa använder kokosfett men jag föredrar olja)

Rör ihop äggulorna med socker, salt, citronskal, kardemumma, smör, ättika och vatten.SavedPicture-2015121119273.jpg

Tillsätt mjölet och arbeta ihop till en smidig men ganska fast deg. Slå in degen i plast och låt den vila kylskåpskallt i minst en timme!Kavla sen ut den på mjölat bakbord till ca 0.5 cm tjocklek.Med en kaksporre skär man sen ut sneda och lagom stora/små rektanglar, mina är ungefär 2×8 cm.Sen skär man ett snitt med sporren i mitten av rektangeln och trär den ena snibben genom snittet så att kakan får sin klassiska ”twist”.Sen är det dags för friteringen! Tänk på att het olja inte är nåt att leka med, barnen får inte vara i köket när jag friterar och jag ser alltid till att ha flertalet lock nära till hands att kväva en eventuell eld med ifall oljan skulle ta fyr! Sen tycker jag att det underlättar att ha en vanlig stektermometer i oljan (gärna med alarm) så jag enkelt kan hålla koll på temperaturen. 180 grader är perfekt men det brukar variera mellan 175-185 eftersom klenäterna kyler ner oljan lite.. En hålslev i metall är ett bra redskap att plocka upp klenäterna med när de är färdiga.Lägg försiktigt ner några klenäter åt gången i oljan, de sjunker till botten först, men stiger till ytan när de är ”genomfriterade”. Snurra gärna lite på kakorna och sära på dem med en gaffel så de inte fastnar i varandra utan blir jämnt friterade. När de börjar bli gyllenbruna är det dags att fiska upp dem med hålsleven!Sen lägger jag mina på ett par ark hushållspapper så att överflödig olja sugs upp.Vill du sen ha dina klenäter sockrade så är det nu du ska doppa dem i strösocker, efter att oljan runnit av men innan de svalnar.. Men jag föredrar som sagt mina osockrade!

Sen är det bara att frossa i ljumma klenäter! 🙂